Därför går experterna bet på bostadsmarknaden

Viggo krönika

I några månader har jag och min kollega Jonas Desai producerat krönikor och nyheter här på Hemverkets sida om den svenska bostadsmarknaden. Detta ämne skiljer sig från alla andra jag tidigare skrivit om. Oavsett om man skriver om konst, politik eller allsvensk fotboll så finns det alltid en samsyn om läget. Det finns några siffror och några experter efter vilka de flesta förhåller sig. Det skapas en konsensus, eller om du vill en minsta gemensam nämnare. Detta finns inte på bostadsmarknaden. Ena dagen säger några experter att räntan ska gå upp. Nästa morgon går Stefan Ingves ut och förklarar att Riksbanken inte ska höja minusräntan på många år. En en dryg vecka sedan publicerade EU-kommissionen en rapport som varnade för bostadsbubblan i Sverige. Veckan före lovade en brittisk professor i ekonomi att det absolut INTE kommer att bli en dipp på den svenska bostadsmarknaden. Varje vecka skriver vi och landets tidningar helt okritiskt om nya undersökningar trots att de går stick i stäv mot vad vi skrev några dagar tidigare. Ena dagen bygger vi alldeles för lite bostäder i Sverige. Några dagar senare varnar experter för att det byggs för MYCKET just nu. Avreglera hyrorna nu säger ett gäng. Men lika säkra att hyresregleringarna ska vara kvar är många andra så kallade experter.

Jag menar, föreställ dig samma scenario om allsvenskan. Det går inte att samma vecka skriva att MFF ska vinna serien och några dagar senare vara lika självsäker på att de ska åka ur serien. Är det publikkris i allsvenskan eller är intresset på topp? På de två frågorna finns det svar som många är överens om, men när det kommer till bostadsmarknaden finns det lika många åsikter och fakta som det finns experter. Jag tror att detta har lett till att många människor skummar nyheter om bostadsmarknaden, men det är ytterst få nyheter som leder till att vi faktiskt gör något. Flyttar gör vi inte för att marknaden försöker säga något till oss. Istället är det livet som tvingar oss att byta hem. Vi byter bostad när livet kräver det av oss. Skilsmässa eller bröllop har samma effekt, vi måste skaffa ett nytt hem. Någon dör, då måste man sälja. Samma sak när det föds ett barn, då blir plötsligt en smart tvåa i stan alldeles för liten och några månader senare sitter du i ett radhus en halvtimme från stadskärnan. Ytterst få människor lägger ut en plan för en lyckad bostadskarriär för att sedan följa den. De lagar som styr bostadsmarknaden är faktorer så komplicerade att inte ens de smartaste ekonomerna kan dekryptera dem. Den stora muren går mellan makroperspektivet som vi kallar bostadsmarknaden och det motsatta som vi kallar mitt hem. Det senare är nästan alla beredda att försvara bortom de flesta ekonomiska lagar och principer. Att byta bil, sommarstuga och skola är stora beslut, men att flytta och hitta ett nytt hem är mycket större. Att skapa generella lagar och nyheter i detta universum är nästan omöjligt. Men det hindrar inte många från att försöka. Dock borde vi som kallar oss experter kanske visa en aning mer ödmjukhet inför uppgiften. Det lovar jag härmed.

Därför kan bankerna tjäna hutlöst på ditt bolån!

Viggo krönika

Nyligen åt jag lunch med en gammal vän. Vi kom att börja prata om världen före 1989. Då gick det en järnridå genom Europa och på den östra sidan rådde kommunism. På andra sidan i västvärlden var det marknadsekonomi. När muren föll blev de forna östländerna tvungna att anpassa sig till reglerna på andra sidan. Tidigare var deras utmaning att tillverka saker. Det är svårt när produktion och priser styrs centralt i Moskva. Att sälja i de forna kommunistländerna var aldrig ett problem eftersom det var brist på allt från toalettpapper till bilar. I en marknadsekonomi är det lätt att tillverka en vara, det svåra är att sälja den eftersom konkurrensen är så stor.

Detta gäller alla varor utom just pengar. För till skillnad från tillgången på toalettpapper så är staten mycket intresserad av att styra utbudet av pengar. Räntan bestäms av statliga Riksbanken och reglerna på finansmarknaden styrs av statliga Finansinspektionen. De två myndigheterna är precis som de gamla kommunistpamparna i öst livrädda för att systemet ska kollapsa. Ändå ska det finnas lite slagg i systemet. Någon – mycket oklart vem – har kommit fram till att vi ska ha 2 procent inflation. Fri tillgång på pengar via bankerna skulle innebär ökad inflation vilket är en ren skräck om du är staten! Följaktligen inför statliga Finansinspektionen tuffa regler såsom amorteringskravet på bolån. Samma myndighet har också koll på hur mycket du måste tjäna för att låna X antal miljoner. Ingen fri marknad här alltså.

Manöverutrymmet för vanliga löntagare blir i detta nästan kommunistiska system mycket begränsat. Vem vill egentligen testa sin kreditvärdighet om du inte måste? Det är i denna värld som de fyra storbankerna i Sverige sakta kan skruva upp sin marginal mellan ut- och inlåningsränta till rekordnivåer. Marginalen var i mars 1,72 procent, enligt en ny uträkning från Finansinspektionen. “Jag förstår att det sticker i ögonen på många”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Han uppmanar kunderna att vara mer aktiva. “Ett exempel är att byta bank, det kan man få ner kostnaderna ganska rejält på”, säger Bolund.

Men tro inte att Per kommer att ringa statliga banken SBAB och uppmana dem att agera prispressare. Statens egen bank ska nämligen verka på marknadsmässiga grunder och att tjäna minst lika mycket som de privatägda bankerna. Henrik Larsson, analytiker på Finansinspektionen är inne på samma våglängd. “Vår uppgift är värna bankernas lönsamhet och finansiell stabilitet. Vi uppmanar människor att byta bank om de är missnöjda med räntan. Men jag tror att många är nöjda med den låga räntan på 1,5 procent.”

Så kommer det alltså att rulla på fram till nästan finanskris.

Fråga Sverker: Några råd om “utfästelser”

Vi inleder veckan med att reda ut vad utfästelser är och vad dessa kan innebära för en säljare. Till vår hjälp har vi som vanligt vår eminente bostadsexpert Sverker Thorslund som svarar på läsarfrågor. Skriv in era frågor i kommentarsfältet nedan så svarar vi!

Fråga:

Hej,

Vi planerar att sälja, och vill förstås att affären blir ekonomiskt bra. Men även långsiktigt håll­bar, främst såtillvida att även köparen blir nöjd – och t ex inte öppnar tvist med oss.

Vi har läst om så kallade “utfästelser”, och att sådana kan stå en säljare dyrt. Har du några råd att ge om detta?

Tackar för svar //Försiktiga säljare

Svar:

Hej “Försiktiga säljare”!

Utfästelser påverkar köparens undersökningsplikt. Det handlar om hur objektet beskrivs och köpeavtalet utformas. Å ena sidan gäller det att inte underlåta att nämna sådant som rätts­ligt sett kan konstituera svek, å andra sidan är det viktigt att säljaren ej uttrycker sig så att det oavsiktligt innebär vad som – juridiskt sett – är utfästelser.

Varje mäklare ska veta att när de gör objektbeskrivningar och köpeavtal är dessa av central betydelse ifråga om eventuella utfästelser. Eftersom säljare – som huvudregel – ej torde veta detta ska mäklaren ge råd som minskar risken för att de i oförstånd/okunskap gör utfästelser då de tar ställning till vad objektbeskrivningen och köpeavtalet ska innehålla. Mäklaren utformar ju båda dokumenten, och ska sedan ge dem till uppdragsgivaren/säljaren för ev ändringar – följt av godkännande.

Svea hovrätts dom* är ett exempel på hur illa det kan gå för en säljare. Jag befarar att en del mäklare i detta avseende gör fel. (Fallet kan vara ett exempel därpå, fast säljarens ombud inte insett det…) En säljare som lider skada är då i underläge när det gäller att styrka att mäkla­ren inte klargjorde innebörden enligt ovan.

Ett annat är då dödsbon säljer. Om delägare som inte alls – eller blott för lång tid sedan – bott i objektet s a s “pratar på” om sådant som sedan visar sig inte stämma tar de stor risk att anses ha utfäst något.

De två riktigt farliga bubblorna på bostadsmarknaden!

Viggo krönika

Den 26 april träffades Riksbankens högsta ledning och tog beslut om att lämna räntan oförändrad tills vidare. Inflationen är fortsatt mycket låg – en bra bit under 2 procent – och inte förrän den kommer igång kan direktör Stefan Ingves och gänget på Brunkebergstorg i Stockholm tänka sig en höjning. Räntan ligger alltså fast på minus 0,5 procent. Vissa experter tycker att riksbanken ska höja räntan i höst, andra tycker att de ska vänta till våren 2018. Riksbanken själv vill börja höja tidigast den 1 juli 2018.

Lågräntevärlden lär med andra ord fortsätta att existera ett tag till alltså. Och med den snacket om bolånebubblan. Många experter har de senaste tio åren deklarerat att ballongen snart brister, och ut pyser då våra samlade besparingar. Medicinen mot denna trista utveckling heter “bind ditt bolån nu” och det uppmanas vi att göra av både banker som tjänar sjukt mycket pengar på bolån och statliga Finansinspektionen som också ser svarta moln i fjärran. Fortfarande är dessa moln så små att Riksbankens ledning väljer att ignorera dem och fortsätta med minusränta i minst 14 månader till. Istället köper Ingves & Co statsobligationer för 15 miljarder kronor.

Själv har jag samtliga mina bolån på rörlig ränta och jag vet att en stor del av svensk folket tänker som jag. Vi har många argument som stöder vårt agerande. Svenskarnas disponibla inkomst fortsätter att öka med några procent per år. Och värdet på våra hårt belånade bostäder fortsätter också att öka. Amorteringskravet som snart fyller ett år hämmade utvecklingen något, men nu börjar vi i Stockholms innerstad se en bostadsmarknad som etablerar sig på över 100 000 kronor kvadratmetern. Speciellt om du sitter på ett mindre objekt. Banken ser helst att ni är två personer på en liten yta och att ni delar på ansvaret för lånen.

Jag tror att snacket om en bostadsbubbla i de bästa lägena i våra stora städer är väldigt överdrivet. Däremot ser jag två andra bostadsbubblor. Vischan och unga människor utan rika föräldrar. Många av landets knappt 300 kommuner är avfolkningsbygder och det leder till få klick på Hemnet och sjunkande bostadspriser. Att sitta fast i en kåk som inte går att sälja är ett gift. Den andra bubblan är unga som saknar stadig inkomst och en kontantinsats på några hundratusen kronor. Dessa är idag hänvisade till en grym andrahandsmarknad och i värsta fall fruktansvärda blancolån som kan leda till personlig konkurs om något går det minsta fel.

En lösning skulle kunna vara en form av Crowdsourcing där vänner och bekanta lånade ut pengar till behövande och fick vara med på värdestegringen på bostäder. Någon lösning på vad vi ska göra med de delar av landet där allt färre vill bo har jag inte. Möjligen en större ärlighet från landets politiker att de saknar en politik för att vända utvecklingen. Eller en rejäl satsning på dessa delar av Sverige som för 100 år sedan lyfte nationen ur fattigdom, men som inte omfattas av den just nu pumpande högkonjunkturen.

Exakt vad som ska göras är svårt att säga, men jag tycker det är viktigt att vi är överens om att den största utmaningen på bostadsmarknaden inte är att priserna stiger där de allra rikaste bor och verkar. De två bubblorna på bostadsmarknaden samt bostadspolitiken är muren som hindrar ungdomar utan rika föräldrar att komma in i systemet och de delar av Sverige där allt färre vill bo.

Viggo Cavling, chefredaktör på Viggos bostadsnyheter

Fråga Sverker: “Problem i min nybyggda bostadsrätt”

Slutbesiktning och besiktningsprotokoll. Två mycket viktiga och relevanta begrepp för alla som köper bostad.  I veckan Fråga Sverker går vi igenom ett numera ganska vanligt scenario, nämligen brister i en nybyggd bostadsrätt. 

Bostadsrättsköparen frågar:

I min alldeles nybyggda bostadsrätt har det blivit problem. En del detaljer med målning, tape­ter osv är inte tip-top. Dessutom är jag inte nöjd med en duschkabin som jag skaffade som så kallat tillval.

Styrelsen i bostadsrättsföreningen verkar inte lyssna på mig, ingenting händer. Har ”Viggos bostadsnytt” några goda råd?

Svar:

Hej bostadsrättsköparen,

Lösningen på de problem du stött på är faktiskt två: En för målning och tapeter mm, och en annan för tillvalet/duschkabinen.

Eventuella fel när det gäller målning mm ska antecknas då bostaden slutbesiktigas – före in­flyttning. Hade ni och bostadsrättsföreningen skrivit avtal om köpet före slutbesiktningen bor­de föreningen ha inbjudit er att vara med – och detta trots att bostadsrättshavaren rent juridiskt inte är ”part” i det fallet. Ni borde då också ha fått protokollet från den besiktningen i kopia för kännedom. Gick det till så i ert fall? Läs då i protokollet – annars begär ni att få ut det från föreningen nu – och hittar ni felen som ni upplever så ska de avhjälpas av företaget som byggt huset. En del fel ska avhjälpas ganska snart. Det tycker jag ska gälla sådant som brister i mål­ning och tapetsering mm.

Men vid tillval – som duschkabinen – är bostadsrättshavaren part. Och motpart är den som har sålt och satt in duschkabinen, i regel det företag som byggt huset. Vi får hoppas att det är så i ditt fall, annars blir det krångligare. Konsumentverket skri­ver följande om detta: ”Om du som bo­stadsrättshavare har problem med en företagare kan du vända dig till Allmänna reklama­tionsnämnden, ARN för att få ditt ärende prövat där. Det gäl­ler tvister med … byggentre­pre­nörer om så kallat tillval med mera i bostadsrättslägenheter.” (Mer att läsa om detta finns här: www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/Problem-med-foreningen.) Vänta inte med att skriva/maila till byggföretaget när du upptäckt att något är fel; om man inte klagar/reklamerar ”utan dröjsmål” kan man förlora en tvist – fast man har rätt!

Hoppas Du och övriga medlemmar efter detta kommer att bli nöjda med era nya bostadsrätter!

Sverker Thorslund

Sverker Thorslund

Många orosmoln på bostadsmarknaden

Viggo krönika

I MÅNDAGS LADE finansminister Magdalena Andersson fram sin vårbudget. För oss som är intresserade av bostadsmarknadens ekonomiska utveckling var inget nytt under solen. Regeringen tycker enligt Svenska Dagbladet att utvecklingen på bostadsmarknaden är oroväckande. Men steget att gå från känsla till handling tycks svårt. Fakta i målet är att svenskarna lånar allt mer till sina bostäder, men priserna stiger än mer. I Stockholms innerstad börjar nu ett kvadratmeterpris på över 100 000 kronor bli standard. I synnerhet mindre lyor når detta för säljarna drömpris. Även overkligt stora och speciella objekt kan kosta hur mycket som helst. Nyligen köpte näringslivsprofilen Carl Henric Svanberg och hans fru Louise Svanberg en kåk på Östermalm i Stockholm för svindlande 120 miljoner kronor. Kvadratmeterpriset landade på 200 000 kronor. Detta “townhouse” blev med den prislappen Sveriges dyraste privatbostad. För en vanlig löntagare är dessa bostadspriser lika absurda som sagan om Askungen.

Den stora utmaningen för regeringen är att få igång en flyttkarusell utan att skaka marknaden allt för mycket. Många äldre med utflugna barn sitter idag i stora villor och lägenheter och skulle må bra av något mindre. Men vem vill sälja och köpa något mindre och betala en massa skatt och sen få en lika hög boendekostnad? Svar: bara idioter. I Stockholm leder detta till att många unga bor kvar hemma, trots att de närmar sig de 30. De har inte råd att flytta och trivs hyfsat hemma hos mamma och pappa. Svenska Dagbladets bostadskrönikör Johan Hellekant har ett förslag till regeringen: ”Ett tänkbart löfte hade annars kunnat vara att stimulera ungas bostadssparande genom bättre räntor och fördelaktigare framtida lån från staten. Men inget sådant – som finns i många länder – tycks vara på gång.”

Svenska Dagbladet har via undersökningsföretaget Inizio frågat svenska folket hur bostadskrisen ska lösas? Svaret tydligt: bygg fler hyresrätter. Det anser hela 64 procent av de tillfrågade. Men att detta ska ske i verkligheten är nästan lika osannolikt som att prinsen i Askungen kan tala med fåglar. Under stora delar av 1900-talet tog staten ett stort ansvar för att människor skulle ha ett bra tak över huvudet. Men nu på 2000-talet är det marknaden som styr utan större statlig påverkan, och den säger att byggmästarbyggda bostadsrätter är de mest lönsamma. Att svenska folket misstror dessa kom också fram i Svenska Dagbladets undersökning. Hela 46 procent oroar sig för byggfusk i nyproducerade bostäder. Det finns med andra ord många svarta moln på bostadsmarknaden. Men jag tror att regeringen inte gör något åt detta förrän det börjar regna rejält på bostadskaruellsen. Värst kommer det att bli för de stackare som hoppade på sist.

Så bygger vi hållbart i framtiden!

Viggo krönika

I veckan skrev Svenska Dagbladet bra om en tickande bomb på den svenska bostadsmarknaden, en nyhet vi på Viggos Bostadsnytt också täckte. Tre experter från KTH varnar för att många nybyggda bostäder kan vara skräp som troligen måste renoveras inom tio år. I den gamla världen var det ett företag som byggde huset och ett annat som köpte, drev och förvaltade huset. Den senare kallades hyresvärd och ett bra exempel på detta är Donald Trumps pappa eller kommunala Familjehem här i Stockholm. Men i dag är hyresrätten i princip avskaffad eftersom det är mycket mer lönsamt att snabbt bygga ett hus, bilda en bostadsförening och sedan sälja andelar i föreningen till hugade spekulanter. Jag brukar säga att i Stockholms innerstad kan en apa sälja en bostadsrätt, så het är marknaden.

Förr rådde ett motsatsförhållande mellan byggaren och beställaren. Det är nu avskaffat och det som experterna i Svenska Dagbladet varnar för, och som redan har hänt då och då, är att byggaren tänker kortsiktigt och väljer billiga lösningar framför hållbara. Den av byggaren betalda besiktningsmannen ser bara här och nu och gör tummen upp till billiga material. Framtiden är inte hens bekymmer. Köparen av en bostadsrätt tvingas lita på tjusiga prospekt och bländas lätt av glänsande kök och badrum. Men hur många av oss som inte arbetar professionellt med fastigheter kan på allvar granska en kåk och avgöra renoveringsbehovet om fem, tio eller tjugo år. Svar: Inte. Många.

Du ska alltså tänka dig för både en och två gånger innan du köper en våning i en ”byggmästarbildad bostadsrättsförening”. Även i nästa led bör du vara försiktig. Unga föreningar i hus från 90- och 00-talet med mögelskador och läckande tak har mycket att vinna på att inte berätta om problemen för nya medlemmar. Att i efterhand stämma en säljare är svårt och dyrt. Även om problemen skapades av byggaren så kan en köpare bara stämma senaste säljaren. Lägg till preskriptionstider och du har en riktigt knivig situation.

Vad är då lösningen på detta? Mitt förslag är att tillåta kollektiv och små grupper av “vanliga” människor att bygga sina egna bostadsfastigheter. För drygt hundra år sedan blomstrade egnahemsrörelsen. Människor gavs förutsättningar att bygga egna små hus och villor. Tjänstemän som arbetade i stan fick bra lån och kunde på kvällar och helger bygga sina egna hus som de sedan flyttade in i med sina familjer. Det var en självklarhet att bygga med bra material och välja  långsiktiga, hållbara lösningar som kunde stå emot tidens tand. De skulle ju bo i sina hus till döddagar.

Jag tycker att vi ska ge grupper av människor möjlighet att bygga sina egna fastigheter. Det kan vara kollektiv eller några vänner som slår sig samman och bygger ihop. I dag väljer många kommuner stora bolag framför små entreprenörer och att låta kollektiv bygga är otänkbart. Det borde vara precis tvärtom, de som lovar att bo i husen de bygger ska få förtur i systemet. Jag ser också framför mig mer flexibla fastigheter. Det ska vara lätt att sälja ett eller flera rum till grannen så att man slipper flytta när barnen flyttar ut. En gång i tiden bodde jag i en etagélägenhet med min fru. När vi skilde oss fick hon ta nederdelen och jag kunde bo kvar i vindslägenheten. Detta var en svår process och vi fick söka nytt bygglov och hålla på. Detta borde vara enkelt.

Kommer det då funka att låta “vanliga människor” bygga sina egna fastigheter? Ja jag är i alla fall övertygad. Jag tror att platser där människor har byggt sitt hus själv skulle bli fantastiska områden att bo i. Det skulle finnas en solidaritet mellan grannarna och en stolthet över att ha klarat en svår uppgift på egen hand. Med andra ord, en anda långt ifrån ”byggmästarbildade bostadsrättsföreningar”.

Fråga Sverker: ”Problem med flyttfirman”

Bohagsflytt är något vi alla måste gå igenom i våra liv. Att anlita en flyttfirma kan vara en bra idé, men det kan också innebära problem. I veckans Fråga Sverker går vi igenom vilka alternativ som finns när flyttfirman inte riktigt skött sig.  

”Besviken köpare av flyttjänst” frågar:

Utan att räkna upp alla problem vi haft med en flyttfirma undrar jag:

– Vad kan man göra för att inte bli lurad/besviken?

– Och om man känner sig lurad: Vad gör man?

Svar:

Det finns “skojare” i branschen. Att kräva avtal* enligt “Bohag 2010” gör risken mindre att hamna hos de som verkar inom bohagsflyttning. Utan att känna till de faktiska problem ni råkat ut för vill jag i korthet säga följande:

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är rätt ställe om man som konsument är i tvist med en näringsidkare. På www.arn.se står det viktigaste ni i så fall behöver veta. (En del tror att så­dant kan anmälas till Konsumentverket, men det går inte.)

Vinst i ARN utgör rekommendation till motparten. Att följa den är “god af­färssed”. Hederliga företagare gör det. (De andra hamnar på ”Svarta Listan” i tidningen Råd&Rön.)

www.smf-flytt.se/wp-content/uploads/Bohag-2010-original-9.pdf

VB:s bostadsexpert Sverker Thorslund

Att flyga och besöka banken är ren ångest!

Viggo krönika

Jag skriver dessa rader precis efter ett besök på “min” bank. I vanliga fall går jag aldrig till min fysiska bank utan betalar mina räkningar på nätet, precis som de flesta andra. Men just den här gången fick jag en utbetalning via bankgiro och var tvungen att skriva under ett papper och lämna in detta på banken för att få in pengarna på kontot. Bankkontoret såg inte ut som bankkontoren brukade se ut. Borta var glasväggen och kassorna och istället möttes jag av en hög bardisk och något som liknade ett konferenscentrum. Personalen förklarade att de hade gratis kontorsplatser till vänster och föreläsningsområde till höger. Okej, men jag vill bara sätta in pengar. Detta var ett ovanligt uppdrag för kontoret som var tvungen att gå en trappa upp för att lösa detta. Jag fick vänta för att få mitt kvitto. Det gjorde jag i tio minuter, sen gick jag ut i vårsolen istället. Stämningen vid bardisken, jag menar bankkontoret, var ungefär som i alla andra personalrum. De anställda pratade om nya Volvoreklamen och att de var på kurs hela förra veckan för att bli bättre på kunddialog. När det kom in kunder på banken ställde sig personalen så nära att man kunde tro att de var gamla vänner. Personligen vill jag inte bli “vän” med min bank. Jag vill ha låg bolåneränta och ränta på mitt kapital. Idag får jag noll ränta på mitt lönekonto och vartannat år måste jag förhandla om min bolåneränta trots att inget i min privatekonomi har förändrats de senaste sex åren. Svenskt Kvalitetsindex visar att fler än jag är missnöjda med sin bank. De har mätt kundernas förtroende för sin bank sedan 1989 och de senaste tre åren har det gått utför. Totalt får branschen 62,9 i betyg 2016. Sämst i mätningen är Swedbank på 60. I topp återfinns ICA Banken på 70,9 och ännu bättre Länsförsäkringar på 74,4. Det som är intressant med dessa betyg är ju att bankernas vinster inte minskar trots kundernas ökade missnöje. Förra året gjorde de fyra storbankerna 92 miljarder i vinst. Det innebär att varje nu levande svensk bidrar med 10 000 kronor till bankernas vinster. Man kan bli riktigt aggresiv för mindre. Det är faktiskt samma sak i flygbranschen, att flyga är precis som att besöka banken, ren frustration. Ett av de flygbolag som har flest missnöjda kunder är Ryan Air, samtidigt är det ett av världens mest lönsamma. SAS har tämligen nöjda resenärer, men när det kommer till lönsamhet är bolaget då och då på gränsen till konkurs. Vad ska då de stora bankerna göra för att återfå kundernas förtroende? Svaret är ganska enkelt. Minska den historiskt höga marginalen mellan utlåning och inlåning. I december 2016 var marginalen 1,73 procent. Förra kvartalet (september 2016) var marginalen 1,67 procent skriver Finansinspektionen i en rapport från februari i år. Exakt vad som gör att bankernas marginal på bolån ska ha denna extrema utveckling är inte lätt att veta. Bankernas kreditförluster på bolån mäts sedan 90-talet i enstaka promille och inte ens under den senaste finanskrisen för knappt tio år sedan hände det något som ökade bankernas förluster på bolån
Vad vill jag då uppnå med denna krönika? För några år sedan hade jag en idé om att starta min egen bank, men insåg efter några månader att det var ett för stort projekt för en nyskild tvåbarnspappa. Men finns det någon där ute som har kraften och modet att tänka nytt när det gäller banker så lovar jag att bli din första kund.

Krönika: Lita inte på storbankernas prognosmakare!

Viggo krönika

Just nu läser jag boken “Homo Deus” av Yuval Noah Harari. Han har tidigare skrivit den globala boksuccén Sapiens som tecknar mänsklighetens historia från det att vi gick ner från träden i östra Afrika fram till idag. Mänsklighetens utveckling har enligt professor Harari skett i några stora steg. Först var vi jägare och drev omkring. Sedan kom någon på att det var lättare att styra tillgången på mat om vi stannade på ett ställe, odlade marken och hade våra djur i en inhägnad. Den gamla tidens populäraste bok Bibeln tar upp detta skifte i sagan om Kain och Abel. Med åren var det någon som hade så mycket mark och så många djur i sin hage att hen inte kunde hålla reda på allt. Det ledde fram till matematiken och sedermera skriftspråket.

Vi kunde nu lagra kunskap och använda den när problem uppstod. När något blev för jobbigt skyllde människor på Gud. Under vår tid som jägare fanns det många Gudar, men i böndernas värld blev detta komplicerat och med tiden formulerades det första budordet: “Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig”. Att denna mening inte går ihop rent logiskt var det inte så många som tänkte på. Stod det i Bibeln så var det sant. Punkt slut.

Så tänkte mänskligheten fram till att Isaac Newton dök upp. Han gjorde vetenskapliga experiment och matematiska beräkningar och kom snabbt fram till att jorden var rund och att allt fungerade tack vare en kraft kallad gravitationen. Så här skriver Harari i sin senaste bok: ”I det medeltida Europa var den viktigaste formeln för kunskap: kunskap = skrifter x logik.” Men efter Newton kom en ny tes: “kunskap = empiriska data x matematik.” Många ekonomer tror med stöd av denna tes att de kan titta in i framtiden.

Problemet med ekonomernas framtidskikare är att den inte tar hänsyn till den vetenskapliga revolutionen. Med varje ny kunskap gör mänskligheten ett litet och ibland stort hopp. Exakt hur stort detta hopp blir kan man inte förutsäga i en matematisk formel. Ibland blir det också bakslag, men höjer vi blicken bara lite ser vi att utvecklingen sedan Newton och den vetenskapliga revolutionen varit overkligt positiv.

Följaktligen blir jag ganska skeptisk när jag via Swedbanks prognos Boindex läser att prisökningarna i våra större städer håller på att bromsa in. För problemet med prognoser av denna sort är att de omvandlas till kunskap som påverkar verkligheten. I vissa fall skyndar de på utvecklingen, i andra fall är de kontraproduktiva. Det enda vi vet med säkerhet är att de inte är exakta. För ekonomi är till skillnad från exempelvis väder och vind en mänsklig uppfinning. Det finns bara ett visst antal vindar och regndroppar i världen. Men eftersom vi människor har skapat varenda krona som finns kan vi utan problem skapa otroligt många fler.

Jag har en kompis som arbetade som ekonomijournalist på Sveriges största morgontidning. Hans uppdrag var att bevaka bostadsmarknaden och varje vecka pratade han med “experter” på de stora bankerna. De hävdade ofta att vändningar var på väg och att priserna snart går ner. Min vän hörde detta så ofta att han till slut gjorde slag i saken och sålde sin bostad. Hans förhoppning var att priserna skulle gå ner och då skulle han köpa en ny större lägenhet. Men vad tror ni hände? Jo, priserna gick upp och till slut tvingades han köpa en mindre lägenhet än han bodde i innan. Vad kan vi då lära oss av denna historia? Jo, att prognosmakarna i ekonomi inte vet mer än prästerna kan berätta om Gud. Och att om du vill spekulera och tjäna pengar utan att arbeta är det mer praktiskt att göra detta med andra föremål än din bostad.