Fråga Sverker: “Problem i min nybyggda bostadsrätt”

Slutbesiktning och besiktningsprotokoll. Två mycket viktiga och relevanta begrepp för alla som köper bostad.  I veckan Fråga Sverker går vi igenom ett numera ganska vanligt scenario, nämligen brister i en nybyggd bostadsrätt. 

Bostadsrättsköparen frågar:

I min alldeles nybyggda bostadsrätt har det blivit problem. En del detaljer med målning, tape­ter osv är inte tip-top. Dessutom är jag inte nöjd med en duschkabin som jag skaffade som så kallat tillval.

Styrelsen i bostadsrättsföreningen verkar inte lyssna på mig, ingenting händer. Har ”Viggos bostadsnytt” några goda råd?

Svar:

Hej bostadsrättsköparen,

Lösningen på de problem du stött på är faktiskt två: En för målning och tapeter mm, och en annan för tillvalet/duschkabinen.

Eventuella fel när det gäller målning mm ska antecknas då bostaden slutbesiktigas – före in­flyttning. Hade ni och bostadsrättsföreningen skrivit avtal om köpet före slutbesiktningen bor­de föreningen ha inbjudit er att vara med – och detta trots att bostadsrättshavaren rent juridiskt inte är ”part” i det fallet. Ni borde då också ha fått protokollet från den besiktningen i kopia för kännedom. Gick det till så i ert fall? Läs då i protokollet – annars begär ni att få ut det från föreningen nu – och hittar ni felen som ni upplever så ska de avhjälpas av företaget som byggt huset. En del fel ska avhjälpas ganska snart. Det tycker jag ska gälla sådant som brister i mål­ning och tapetsering mm.

Men vid tillval – som duschkabinen – är bostadsrättshavaren part. Och motpart är den som har sålt och satt in duschkabinen, i regel det företag som byggt huset. Vi får hoppas att det är så i ditt fall, annars blir det krångligare. Konsumentverket skri­ver följande om detta: ”Om du som bo­stadsrättshavare har problem med en företagare kan du vända dig till Allmänna reklama­tionsnämnden, ARN för att få ditt ärende prövat där. Det gäl­ler tvister med … byggentre­pre­nörer om så kallat tillval med mera i bostadsrättslägenheter.” (Mer att läsa om detta finns här: www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/Problem-med-foreningen.) Vänta inte med att skriva/maila till byggföretaget när du upptäckt att något är fel; om man inte klagar/reklamerar ”utan dröjsmål” kan man förlora en tvist – fast man har rätt!

Hoppas Du och övriga medlemmar efter detta kommer att bli nöjda med era nya bostadsrätter!

Sverker Thorslund

Sverker Thorslund

Många orosmoln på bostadsmarknaden

Viggo krönika

I MÅNDAGS LADE finansminister Magdalena Andersson fram sin vårbudget. För oss som är intresserade av bostadsmarknadens ekonomiska utveckling var inget nytt under solen. Regeringen tycker enligt Svenska Dagbladet att utvecklingen på bostadsmarknaden är oroväckande. Men steget att gå från känsla till handling tycks svårt. Fakta i målet är att svenskarna lånar allt mer till sina bostäder, men priserna stiger än mer. I Stockholms innerstad börjar nu ett kvadratmeterpris på över 100 000 kronor bli standard. I synnerhet mindre lyor når detta för säljarna drömpris. Även overkligt stora och speciella objekt kan kosta hur mycket som helst. Nyligen köpte näringslivsprofilen Carl Henric Svanberg och hans fru Louise Svanberg en kåk på Östermalm i Stockholm för svindlande 120 miljoner kronor. Kvadratmeterpriset landade på 200 000 kronor. Detta “townhouse” blev med den prislappen Sveriges dyraste privatbostad. För en vanlig löntagare är dessa bostadspriser lika absurda som sagan om Askungen.

Den stora utmaningen för regeringen är att få igång en flyttkarusell utan att skaka marknaden allt för mycket. Många äldre med utflugna barn sitter idag i stora villor och lägenheter och skulle må bra av något mindre. Men vem vill sälja och köpa något mindre och betala en massa skatt och sen få en lika hög boendekostnad? Svar: bara idioter. I Stockholm leder detta till att många unga bor kvar hemma, trots att de närmar sig de 30. De har inte råd att flytta och trivs hyfsat hemma hos mamma och pappa. Svenska Dagbladets bostadskrönikör Johan Hellekant har ett förslag till regeringen: ”Ett tänkbart löfte hade annars kunnat vara att stimulera ungas bostadssparande genom bättre räntor och fördelaktigare framtida lån från staten. Men inget sådant – som finns i många länder – tycks vara på gång.”

Svenska Dagbladet har via undersökningsföretaget Inizio frågat svenska folket hur bostadskrisen ska lösas? Svaret tydligt: bygg fler hyresrätter. Det anser hela 64 procent av de tillfrågade. Men att detta ska ske i verkligheten är nästan lika osannolikt som att prinsen i Askungen kan tala med fåglar. Under stora delar av 1900-talet tog staten ett stort ansvar för att människor skulle ha ett bra tak över huvudet. Men nu på 2000-talet är det marknaden som styr utan större statlig påverkan, och den säger att byggmästarbyggda bostadsrätter är de mest lönsamma. Att svenska folket misstror dessa kom också fram i Svenska Dagbladets undersökning. Hela 46 procent oroar sig för byggfusk i nyproducerade bostäder. Det finns med andra ord många svarta moln på bostadsmarknaden. Men jag tror att regeringen inte gör något åt detta förrän det börjar regna rejält på bostadskaruellsen. Värst kommer det att bli för de stackare som hoppade på sist.

Så bygger vi hållbart i framtiden!

Viggo krönika

I veckan skrev Svenska Dagbladet bra om en tickande bomb på den svenska bostadsmarknaden, en nyhet vi på Viggos Bostadsnytt också täckte. Tre experter från KTH varnar för att många nybyggda bostäder kan vara skräp som troligen måste renoveras inom tio år. I den gamla världen var det ett företag som byggde huset och ett annat som köpte, drev och förvaltade huset. Den senare kallades hyresvärd och ett bra exempel på detta är Donald Trumps pappa eller kommunala Familjehem här i Stockholm. Men i dag är hyresrätten i princip avskaffad eftersom det är mycket mer lönsamt att snabbt bygga ett hus, bilda en bostadsförening och sedan sälja andelar i föreningen till hugade spekulanter. Jag brukar säga att i Stockholms innerstad kan en apa sälja en bostadsrätt, så het är marknaden.

Förr rådde ett motsatsförhållande mellan byggaren och beställaren. Det är nu avskaffat och det som experterna i Svenska Dagbladet varnar för, och som redan har hänt då och då, är att byggaren tänker kortsiktigt och väljer billiga lösningar framför hållbara. Den av byggaren betalda besiktningsmannen ser bara här och nu och gör tummen upp till billiga material. Framtiden är inte hens bekymmer. Köparen av en bostadsrätt tvingas lita på tjusiga prospekt och bländas lätt av glänsande kök och badrum. Men hur många av oss som inte arbetar professionellt med fastigheter kan på allvar granska en kåk och avgöra renoveringsbehovet om fem, tio eller tjugo år. Svar: Inte. Många.

Du ska alltså tänka dig för både en och två gånger innan du köper en våning i en ”byggmästarbildad bostadsrättsförening”. Även i nästa led bör du vara försiktig. Unga föreningar i hus från 90- och 00-talet med mögelskador och läckande tak har mycket att vinna på att inte berätta om problemen för nya medlemmar. Att i efterhand stämma en säljare är svårt och dyrt. Även om problemen skapades av byggaren så kan en köpare bara stämma senaste säljaren. Lägg till preskriptionstider och du har en riktigt knivig situation.

Vad är då lösningen på detta? Mitt förslag är att tillåta kollektiv och små grupper av “vanliga” människor att bygga sina egna bostadsfastigheter. För drygt hundra år sedan blomstrade egnahemsrörelsen. Människor gavs förutsättningar att bygga egna små hus och villor. Tjänstemän som arbetade i stan fick bra lån och kunde på kvällar och helger bygga sina egna hus som de sedan flyttade in i med sina familjer. Det var en självklarhet att bygga med bra material och välja  långsiktiga, hållbara lösningar som kunde stå emot tidens tand. De skulle ju bo i sina hus till döddagar.

Jag tycker att vi ska ge grupper av människor möjlighet att bygga sina egna fastigheter. Det kan vara kollektiv eller några vänner som slår sig samman och bygger ihop. I dag väljer många kommuner stora bolag framför små entreprenörer och att låta kollektiv bygga är otänkbart. Det borde vara precis tvärtom, de som lovar att bo i husen de bygger ska få förtur i systemet. Jag ser också framför mig mer flexibla fastigheter. Det ska vara lätt att sälja ett eller flera rum till grannen så att man slipper flytta när barnen flyttar ut. En gång i tiden bodde jag i en etagélägenhet med min fru. När vi skilde oss fick hon ta nederdelen och jag kunde bo kvar i vindslägenheten. Detta var en svår process och vi fick söka nytt bygglov och hålla på. Detta borde vara enkelt.

Kommer det då funka att låta “vanliga människor” bygga sina egna fastigheter? Ja jag är i alla fall övertygad. Jag tror att platser där människor har byggt sitt hus själv skulle bli fantastiska områden att bo i. Det skulle finnas en solidaritet mellan grannarna och en stolthet över att ha klarat en svår uppgift på egen hand. Med andra ord, en anda långt ifrån ”byggmästarbildade bostadsrättsföreningar”.

Fråga Sverker: ”Problem med flyttfirman”

Bohagsflytt är något vi alla måste gå igenom i våra liv. Att anlita en flyttfirma kan vara en bra idé, men det kan också innebära problem. I veckans Fråga Sverker går vi igenom vilka alternativ som finns när flyttfirman inte riktigt skött sig.  

”Besviken köpare av flyttjänst” frågar:

Utan att räkna upp alla problem vi haft med en flyttfirma undrar jag:

– Vad kan man göra för att inte bli lurad/besviken?

– Och om man känner sig lurad: Vad gör man?

Svar:

Det finns “skojare” i branschen. Att kräva avtal* enligt “Bohag 2010” gör risken mindre att hamna hos de som verkar inom bohagsflyttning. Utan att känna till de faktiska problem ni råkat ut för vill jag i korthet säga följande:

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är rätt ställe om man som konsument är i tvist med en näringsidkare. På www.arn.se står det viktigaste ni i så fall behöver veta. (En del tror att så­dant kan anmälas till Konsumentverket, men det går inte.)

Vinst i ARN utgör rekommendation till motparten. Att följa den är “god af­färssed”. Hederliga företagare gör det. (De andra hamnar på ”Svarta Listan” i tidningen Råd&Rön.)

www.smf-flytt.se/wp-content/uploads/Bohag-2010-original-9.pdf

VB:s bostadsexpert Sverker Thorslund

Att flyga och besöka banken är ren ångest!

Viggo krönika

Jag skriver dessa rader precis efter ett besök på “min” bank. I vanliga fall går jag aldrig till min fysiska bank utan betalar mina räkningar på nätet, precis som de flesta andra. Men just den här gången fick jag en utbetalning via bankgiro och var tvungen att skriva under ett papper och lämna in detta på banken för att få in pengarna på kontot. Bankkontoret såg inte ut som bankkontoren brukade se ut. Borta var glasväggen och kassorna och istället möttes jag av en hög bardisk och något som liknade ett konferenscentrum. Personalen förklarade att de hade gratis kontorsplatser till vänster och föreläsningsområde till höger. Okej, men jag vill bara sätta in pengar. Detta var ett ovanligt uppdrag för kontoret som var tvungen att gå en trappa upp för att lösa detta. Jag fick vänta för att få mitt kvitto. Det gjorde jag i tio minuter, sen gick jag ut i vårsolen istället. Stämningen vid bardisken, jag menar bankkontoret, var ungefär som i alla andra personalrum. De anställda pratade om nya Volvoreklamen och att de var på kurs hela förra veckan för att bli bättre på kunddialog. När det kom in kunder på banken ställde sig personalen så nära att man kunde tro att de var gamla vänner. Personligen vill jag inte bli “vän” med min bank. Jag vill ha låg bolåneränta och ränta på mitt kapital. Idag får jag noll ränta på mitt lönekonto och vartannat år måste jag förhandla om min bolåneränta trots att inget i min privatekonomi har förändrats de senaste sex åren. Svenskt Kvalitetsindex visar att fler än jag är missnöjda med sin bank. De har mätt kundernas förtroende för sin bank sedan 1989 och de senaste tre åren har det gått utför. Totalt får branschen 62,9 i betyg 2016. Sämst i mätningen är Swedbank på 60. I topp återfinns ICA Banken på 70,9 och ännu bättre Länsförsäkringar på 74,4. Det som är intressant med dessa betyg är ju att bankernas vinster inte minskar trots kundernas ökade missnöje. Förra året gjorde de fyra storbankerna 92 miljarder i vinst. Det innebär att varje nu levande svensk bidrar med 10 000 kronor till bankernas vinster. Man kan bli riktigt aggresiv för mindre. Det är faktiskt samma sak i flygbranschen, att flyga är precis som att besöka banken, ren frustration. Ett av de flygbolag som har flest missnöjda kunder är Ryan Air, samtidigt är det ett av världens mest lönsamma. SAS har tämligen nöjda resenärer, men när det kommer till lönsamhet är bolaget då och då på gränsen till konkurs. Vad ska då de stora bankerna göra för att återfå kundernas förtroende? Svaret är ganska enkelt. Minska den historiskt höga marginalen mellan utlåning och inlåning. I december 2016 var marginalen 1,73 procent. Förra kvartalet (september 2016) var marginalen 1,67 procent skriver Finansinspektionen i en rapport från februari i år. Exakt vad som gör att bankernas marginal på bolån ska ha denna extrema utveckling är inte lätt att veta. Bankernas kreditförluster på bolån mäts sedan 90-talet i enstaka promille och inte ens under den senaste finanskrisen för knappt tio år sedan hände det något som ökade bankernas förluster på bolån
Vad vill jag då uppnå med denna krönika? För några år sedan hade jag en idé om att starta min egen bank, men insåg efter några månader att det var ett för stort projekt för en nyskild tvåbarnspappa. Men finns det någon där ute som har kraften och modet att tänka nytt när det gäller banker så lovar jag att bli din första kund.

Krönika: Lita inte på storbankernas prognosmakare!

Viggo krönika

Just nu läser jag boken “Homo Deus” av Yuval Noah Harari. Han har tidigare skrivit den globala boksuccén Sapiens som tecknar mänsklighetens historia från det att vi gick ner från träden i östra Afrika fram till idag. Mänsklighetens utveckling har enligt professor Harari skett i några stora steg. Först var vi jägare och drev omkring. Sedan kom någon på att det var lättare att styra tillgången på mat om vi stannade på ett ställe, odlade marken och hade våra djur i en inhägnad. Den gamla tidens populäraste bok Bibeln tar upp detta skifte i sagan om Kain och Abel. Med åren var det någon som hade så mycket mark och så många djur i sin hage att hen inte kunde hålla reda på allt. Det ledde fram till matematiken och sedermera skriftspråket.

Vi kunde nu lagra kunskap och använda den när problem uppstod. När något blev för jobbigt skyllde människor på Gud. Under vår tid som jägare fanns det många Gudar, men i böndernas värld blev detta komplicerat och med tiden formulerades det första budordet: “Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig”. Att denna mening inte går ihop rent logiskt var det inte så många som tänkte på. Stod det i Bibeln så var det sant. Punkt slut.

Så tänkte mänskligheten fram till att Isaac Newton dök upp. Han gjorde vetenskapliga experiment och matematiska beräkningar och kom snabbt fram till att jorden var rund och att allt fungerade tack vare en kraft kallad gravitationen. Så här skriver Harari i sin senaste bok: ”I det medeltida Europa var den viktigaste formeln för kunskap: kunskap = skrifter x logik.” Men efter Newton kom en ny tes: “kunskap = empiriska data x matematik.” Många ekonomer tror med stöd av denna tes att de kan titta in i framtiden.

Problemet med ekonomernas framtidskikare är att den inte tar hänsyn till den vetenskapliga revolutionen. Med varje ny kunskap gör mänskligheten ett litet och ibland stort hopp. Exakt hur stort detta hopp blir kan man inte förutsäga i en matematisk formel. Ibland blir det också bakslag, men höjer vi blicken bara lite ser vi att utvecklingen sedan Newton och den vetenskapliga revolutionen varit overkligt positiv.

Följaktligen blir jag ganska skeptisk när jag via Swedbanks prognos Boindex läser att prisökningarna i våra större städer håller på att bromsa in. För problemet med prognoser av denna sort är att de omvandlas till kunskap som påverkar verkligheten. I vissa fall skyndar de på utvecklingen, i andra fall är de kontraproduktiva. Det enda vi vet med säkerhet är att de inte är exakta. För ekonomi är till skillnad från exempelvis väder och vind en mänsklig uppfinning. Det finns bara ett visst antal vindar och regndroppar i världen. Men eftersom vi människor har skapat varenda krona som finns kan vi utan problem skapa otroligt många fler.

Jag har en kompis som arbetade som ekonomijournalist på Sveriges största morgontidning. Hans uppdrag var att bevaka bostadsmarknaden och varje vecka pratade han med “experter” på de stora bankerna. De hävdade ofta att vändningar var på väg och att priserna snart går ner. Min vän hörde detta så ofta att han till slut gjorde slag i saken och sålde sin bostad. Hans förhoppning var att priserna skulle gå ner och då skulle han köpa en ny större lägenhet. Men vad tror ni hände? Jo, priserna gick upp och till slut tvingades han köpa en mindre lägenhet än han bodde i innan. Vad kan vi då lära oss av denna historia? Jo, att prognosmakarna i ekonomi inte vet mer än prästerna kan berätta om Gud. Och att om du vill spekulera och tjäna pengar utan att arbeta är det mer praktiskt att göra detta med andra föremål än din bostad.

Fråga Sverker – “kallhyran för låg”

Dags igen för Fråga Sverker, inslaget där vår bostadsexpert Sverker Thorslund svarar på boendeanknutna läsarfrågor. Denna vecka i Fråga Sverker går vi igenom några riktlinjer för privata uthyrare gällande kallhyra och klargör vilka nivåer hyran bör ligga på.

Fråga:

Tänkte att du kanske är rätt person att fråga om detta. Min väninna har flyttat hit och tagit över huset efter sin avlidne far. På tomten finns också ett till hus – som hyrs ut – och hon har ”övertagit” även hyresgästen. Jag tycker att han betalar alldeles för lite i hyra: 2.300:-/månad i kallhyra! Finns det några riktlinjer för sånt här?

/väninna i Dalarna!

Svar:

Hej väninna i Dalarna!

Nog låter den kallhyran låg. Har den legat still länge? I så fall bör dottern försöka ta reda på vilken hyra som gäller för snarlikast möjliga objekt på orten – och kontakta hyresgästen för en diskussion om från när och med vil­ket belopp en höjning ska ske. Hyresgästen kan då vända sig till Hyresgästföreningen för hjälp. En hyresgäst kan närsomhelst säga upp sig med 3 månaders varsel och flytta – om han/hon inte vill betala den hyra som gäller.

Är dottern med i Villaägarna kan hon söka information/hjälp därifrån. På förbundets hemsida finns t ex skriften ”Uthyrning av villa för bostadsändamål – hyreslagen” att ladda ner.

Uppnås inte enighet har man en tvist, och då får dottern vända sig till Hyresnämnden – som kommer att försöka medla. Misslyckas det så fastställer nämnden en ny hyra som den anser “skälig” med tanke på bostadens s k bruksvärde. Processen är kostnadsfri, men anlitar man ombud får man stå för den kostnaden. (Ev biträde av Hyresgästföreningen kostar ingenting för medlemmen – mer än medlemsavgiften.)

Det är i korthet vad som gäller, men återkom gärna om Du behöver mer.

/Sverker Thorslund

Krönika: Siffrorna måste bli tydligare!

Viggo krönika

Snart kommer Bostadsrättsutredningen med nya direktiv som ska skydda dig som köper nytt.

Vi befinner oss i bokslutstider. Om några veckor ska den privata skattedeklarationen vara inne. Och är du som jag aktiv i styrelsen i en bostadsrättsförening ska även bokslutet och årsredovisningen göras i ordning. Vår förening har en förvaltare som sköter detta så styrelsens jobb är mer att hitta olika papper än att faktiskt kontrollera vad som står på dem.

Just nu håller regeringen på att utreda hur den som köper en bostadsrätt ska skyddas bättre. Utredningen är en följd av Svd Näringslivs avslöjande förra året om allvarliga brister i bostadsrättsföreningars ekonomiska planer. Målet är att stärka konsumentmakten. Om en månad väntas bostadsutredningen vara färdig.

Rent generellt kan man säga att ju yngre en förening är desto mer noggrann måste en köpare vara. I en nybildad förening finns ofta stora skulder som förr eller senare ska betalas. Ett bostadshus är ofta belånat i 50 år men de som sitter i en nybildad bostadsförenings styrelse stannar sällan så länge. Innan vanligt folk flyttar in i en bostadsrätt är det ofta byggaren som sitter i styrelsen. Denne har ofta bara en enda agenda: att sälja så fort som möjligt och aldrig mer återvända.

Detta gäller även i hyresfastigheter som omvandlas till bostadsrätter. I min kåk på Södermalm i Stockholm som för drygt femton år sedan var en kommunal hyresfastighet finns det bara en enda person kvar sedan ombildningen. De andra tog pengarna och drog. Vår smala lycka var att några hyresgäster vägrade köpa vid ombildningen och när de flyttat har vi i föreningen sålt deras lägenheter med god vinst. Det har gjort att stambytet och takomläggning inte har drivit upp avgifterna. Om jag tolkar direktiven till bostadsutredningen rätt så är det i första hand när människor köper nybyggda bostadsrätter som skyddet ska utökas. Vi får väl se.

En personlig reflektion i dessa tider är att bokslutets presentation bör göras om. Hur många människor begriper egentligen vad en balansräkning är för något. Det som intresserar mig mest är resultaträkningen och vad som står på sista raden. Går huset med vinst eller förlust? Hur stora är skulderna per kvadratmeter och är alla viktiga renoveringar gjorda eller inte? Jag tycker att bostadsrättsutredningen ska ta fram en mall för vilka nyckeltal som är viktiga och hur dessa ska kunna jämföras med andra föreningars siffror. Självfallet är läget det viktigaste när du väljer bostad, men därefter kommer faktiskt siffrorna. Dessa måste bli tydligare.

Krönika: Håll fast vid din rörliga ränta

Viggo krönika

I veckan gick Erik Thedéen, högsta chefen på Finansinspektionen, ut i Svenska Dagbladet och försökte uppmana svenska folket att gå från rörlig ränta till fast. Att myndigheterna i Sverige har åsikter om vad befolkningen gör med sina pengar är inget nytt. Thedéen på Finansinspektionen har ett dubbelt uppdrag. Han ska dels lära svenska folket spara i ladorna, inte slösa. Men han ska också granska bankerna och det finansiella systemet så att de inte suger ut de värnlösa medborgarna.

Om vi ser till den senare uppgiften så har Finansinspektionen lång väg kvar att gå. Förra året gjorde de fyra storbankerna i Sverige historiska vinster. Svindlande 92 miljarder kronor fanns på sista raden när SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken summerade förra året. En stor del av pengarna har du som läser detta bidragit med när du betalat ränta på ditt bolån. Bankerna har nämligen skruvat på sin bruttomarginal och den är i dag 1,67 procent. Den har aldrig varit högre sedan mätningarna började 2002. Det är som sagt Erik Thedéens, högsta chefen på Finansinspektionen, uppgift att se till att bankerna sköter sig och detta är alltså resultatet.

Erik Thedéen, Generaldirektör, Finansinspektionen

När han nu går ut och tycker att jag och du ska gå från rörlig ränta till fast så tycker jag att vi ska ta detta direktiv med en nypa salt. Jag menar, rörlig ränta är och kommer fortsätta vara det bästa för låntagare. Bostadspriserna är trots amorteringskrav och krav på en rejäl handpenning på väg upp igen enligt de senaste siffrorna från Mäklarstatistik som vi skrev om här på Viggos bostadsnytt i veckan. Anledningen till att bopriserna stiger i attraktiva områden är två: det byggs för få nya bostäder och i princip har vi ett oligopol på den svenska bankmarknaden. En av bromsklossarna är Finansinspektionens enorma regel- och kapitalkrav på nya aktörer. Vore Finansinspektionen på allvar intresserade av att förbättra för vanligt folk vore en annan attityd här välkommen.

Personligen kommer jag att hålla fast vid min rörliga ränta och använda “överskottet” till att amortera trots att jag tycker det är ganska onödigt eftersom min bostad har dubblat sitt värde sedan jag flyttade in för drygt tio år sedan. Skulle det bli riktigt kris är jag beredd att hyra ut ett rum. Det tycker jag är en bättre plan än att varje månad göda det svenska bankväsendet.

Krönika: Den senaste skattekarusellen bör leda till ett nytt system med bostadsrätter

Viggo krönika

För några veckor sedan avslöjade Svenska Dagbladet att bostadsrättsägare som utökade sin lägenhet, exempelvis genom att köpa till ett rum från grannen eller en parkeringsplats, skulle betala reavinstskatt. Vi på Viggos bostadsnytt skrev om detta för några veckor sedan. Olof Wallin, rättslig expert på Skatteverket, förklarade för TT att en större förändring av lägenheten kan tolkas som att bostaden sålts.

– Om man gör väsentliga förändringar av bostaden, antingen genom att man införlivat eller avyttrat en del av bostaden, så har upplåtelseavtalet för bostaden förändrats och då menar vi att man egentligen sålt den gamla bostaden och köpt en ny, varför man ska betala reavinstskatt.

En bostadsrättsförening på Östermalm, som köpt ett 30-tal parkeringsplatser, riskerade nu en skattesmäll på 25 miljoner kronor för sina medlemmar. Detta var ett beslut som fattades på föreningens stämma. I realiteten innebar detta att även de människor som var emot beslutet kunde tvingas att betala skatt för det om föreningen betalt notan.

Magdalena Andersson Finansminister Finansdepartementet Statsråd

Att denna fråga snabbt landade på finansminister Magdalena Anderssons bord är inte konstigt. Den 2 mars sa finansministern att hon följer utvecklingen. Hon uppmuntrade föreningen på Östermalm att driva rättsprocess mot skatteverket, men lovade inga pengar till advokaterna. I fredags kom nya besked. Nu har skatteverket gjort en komplettering och bestämt att inga förändringar före 1 januari 2018 kommer att leda till reavinstskatt. Läs; tjänstemännen på finansdepartementet har mer kontakt med vanligt folk än tjänstemännen på skatteverket. Föreningen på Östermalm med de dyra parkeringsplatserna kan alltså andas ut.

Även om denna historia bara slutade med några sömnlösa nätter för ett gäng i Sveriges rikaste stadsdel så ställer den viktiga frågor till systemet med bostadsrätter. Jag undrar, är det verkligen rimligt att enskilda individer ska bli straffade för att de är med i en förening som fattar korkade beslut. Systemet med bostadsrätter skapades långt före bostadsbubblan som råder idag. Våren 2017 ligger stora delar av svenskarnas förmögenheter i ett system som präglas av godtycke.

Den utlösande faktorn till att skatteverket blev intresserade av bostadsrättsföreningens köp av parkeringsplatser är att ägandet av en bostadsrätt i lagens mening är att jämställa med ägandet av ett värdepapper. Jag förstår principen, när en aktie dubblar sitt värde så utlöses vissa skatteeffekter. Men att samma sak gäller för min lägenhet är faktiskt orimligt. I en bostadsrättsförening har dessutom styrelsen bestående av amatörer orimligt stor makt över de boendes liv. Jag tycker att exemplet från Östermalm visar att systemet med bostadsrätter befinner sig vid vägs ände. Vi behöver en bred översyn av situationen och målet borde vara att människor ska äga sina lägenheter personligen, inte via en förening som ska hantera allt från panter på människors lån till andrahandsuthyrning och gårdsstädning.